Om grodor och prinsessor

Det finns en saga om en prinsessa och om grodan vid tjärnen i skogen där flickan leker med sin guldboll. Hon tappar bollen i vattnet. Grodan hjälper henne att återfå den, men mot löfte om evig vänskap. Hon lovar, men vill genast svika sitt löfte. Grodan följer henne till slottet och där tvingar kungen henne att stå vid sitt ord.
Först så småningom övervinner prinsessan sin motvilja och till slut ger hon grodan en kyss, som då förvandlas till en prins. Han ärver riket, hon blir hans drottning och de lever lyckliga i alla sina dagar.

Den här berättelsen är utgångspunkt för en bok av Geoff Dench (Transforming men, Transaction Publishers, 1996) där han gör en tänkvärd, om än inte invändningsfri, analys av det patriarkala samhället. Författaren undrar varför kvinnor över hela världen och i alla tider accepterat en dominans och ett förtryck av männen i samhället och i familjen, som det verkat. Följande utgör en kort sammanfattning.

Vad vill han?

Dench menar att kvinnor föds till prinsessor i det samhälle där hon både behövs och är beroende av andra för att föda barn. Pojkar har inte samma självklara roll utan måste göra sig förtjänta av att delta. Det är kvinnan som lyfter fram "grodan" ur skogen utanför samhället och förvandlar honom genom att bilda familj med honom. Detta kräver ansträngningar från mannens sida. Inta alla män vill lämna livet som "groda". Det handlar om hans chanser och om vilket utbyte han får av att acceptera att ingå i samhället. Kommer hon att underordna sig honom, som i sagan?

Vad vill hon?

Saken är alltså den att Dench ser mäns och kvinnors villkor mycket olika på grund av hennes förmåga att föda barn. Han undrar hur det kommit sig att kvinnor givit makt åt män i ett rike de mycket väl själva kan regera över. Hans svar är att hon behövt honom för sitt eget och barnens skydd och försörjning. Det gäller att göra denna roll tillräckligt lockande, det vill säga att lämna livet som fri groda. Men utan hennes välvilja får han alltså ingen makt. Hon avstår från frihet och lämnar över makt, men skulle också kunna ta den tillbaka.

Alla vill vara groda?

Men så här fungerar det inte riktigt idag. Dench ser att inte bara män utan också kvinnor blivit grodor i skogen. Båda väljer bort att få barn och att underordna sig samhället. Grodor kan för övrigt ha sex med varandra utan att ställa några krav eller ha några förpliktelser. Män får det de vill utan att vara bundna. Kvinnor lyckas inte längre göra män nyttiga för samhället och familjen på samma sätt som förr.

De förmåner som männen hade i det patriarkala samhället gör också kvinnor anspråk på idag. Det är dagens feminister som har makten men kvinnan har föga att locka mannen med. Hon vill inte ens ge honom ett hem, något som få män har förmåga att skapa på egen hand, framhålls det.

Tjänster och gentjänster

Feminismen framhåller att familjen har varit ett sätt för mannen att ha kontrollen över kvinnas sexualitet och slippa konkurrens. Dench menar att familjen också lägger band på mannen, det är ömsesidigt. För övrigt är det äldre kvinnor som velat begränsa de unga och ännu attraktivas makt över männen.

Männen har av feministerna, trots att de tar sitt ansvar som försörjare, förkastats som ojämlika förtryckare. Att de varit det stöd för kvinnan som hon sökt och behövt för sin roll som mor har inte accepterats. Det är han som utnyttjat henne för "sin marktjänst". Hans framgång har inte setts som ett led i den trygghet han skapat för familjen. Dench talar om en moralisk ekonomi som innebär tjänster och gentjänster. Kvinnas arbete i hemmet är inte gratis för mannen.

Idag ser många män risken för skilsmässa som stor och har han skaffat barn blir han underhållsskyldig. Männen skräms bort, och aldrig har det varit så svårt för en kvinna att finna en bra partner, även om inte alla kvinnor ser detta som ett problem.

Kollektivt

Idag tar samhället över allt mer av ansvaret för människors försörjning, vilket i sin tur minskar männens personliga ansvar. Kvinnor blir friare, och skilsmässorna ökar. Det är inte längre så att resurser överflyttas från män till kvinnor och barn i form av försörjning. Något som man både sett som förtryck och som kvinnors parasitism. Genom att göra försörjningen kollektiv får man inte män att jobba på samma sätt som om han själv hade ansvaret.

Under tiden ser vi allt större trötthet bland kvinnor, en ökande frekvens stressrelaterade sjukdomar och höga så kallade sjuktal. Hur ska de få de utstötta männen att inte känna sig fientligt inställda till både kvinnorna och samhället?

Så långt har detta varit ett försök att sammanfatta delar av Denchs bok. Manstorget fortsätter här nedan med en några kommentarer och funderingar.

Andra krav

I synpunkterna på Denchs bok finns förklaringar till hur motsättningarna mellan män och kvinnor skärpts, till hur många män marginaliserats i sina roller och till att också kvinnor far illa. Men i bakgrunden finns hela tiden de gamla könsrollerna, de som utgår från ett samhälle där männen bland annat behövde slita fysiskt för att dra hem brödfödan och att ibland vara beredd på försvar. Det är det gamla patriarkala samhället som blir analyserat.

Det moderna samhället innebär och kräver något helt annat, som jag ser det. I detta har mannen, och även kvinnan, utomordentligt svårt att anpassa sig. Han vill helst ha kvar sin roll som den starke och dominerade men förstår inte att det nu istället behövs helt andra strategier för att skapa hållbara relationer.

Ny roll

Det är inte bara att gå ur en gammal roll, utan det gäller att skapa en ny med bärande innehåll. Naturligtvis måste män också klara att "leverera" ett hem med allt vad det innebär. Att insatser av praktiskt arbete, försörjningsbörda och ekonomiskt ansvar är ömsesidigt är grundförutsättningar för den balans som krävs i relationen på lång sikt, efter vars och ens förutsättningar.

Tiden är förbi då det dög att vara "en snäll man" som "hjälpte till" i hemmet. Nu gäller jobb och ansvar på lika villkor. Man har i detta också ett ansvar att rycka in där det behövs, oberoende av den andre.

Kvinnor fattar i allmänhet inte heller hur det fungerar och bör fungera. Det är därför de inte förstår att efterfråga de män som passar dagens behov av partnerskap. De lever också kvar i de gamla mönstren. Båda är lika omedvetna och de kräver inte av varandra att de redan från början i en relation ska visa prov på mognad och att vara "utbildade" för livet i gemenskap.

Liten skillnad

Det handlar om att lämna kampen om makten och istället utveckla en jämställdhet på ett djupare plan. Män klarar inte att föda ett barn och de klarar inte att producera modersmjölk. Men intressant nog är detta en mycket liten begränsning när man jämför med den gamla fadersrollen som enbart försörjare, i stort sett. När unga människor förstår att de måste utgå från helt lika villkor när det gäller hem, barn, karriär och allt annat har de nått långt.

Lika goda?

Tjejer föds idag inte till prinsessor men kanske snarare tillsammans med många av killarna till grodor. Då handlar det om att barn uppfostras av besvikna mödrar till att ringakta män och innehållet i mansrollen. Risken är stor att alltför många, och var för sig, hamnar i "skogen" på ensliga mörka stigar. De gör det eftersom de inte förstår betydelsen av att bejaka varandra som helt jämställda, som ett par som bildar ett kompanjonskap med klara och tydliga strateger för hur samlevnaden ska byggas. (För varje god kvinna finns en lika god man.)

Veta och vilja

Ett av de mest försummade kunskapsområden i dagens samhälle är det som handlar om hur man utvecklar goda relationer och underhåller dem. Omedvetenheten är enorm på många håll, har jag märkt. Tyvärr är vi dessutom väldigt långt ifrån ett idealiskt samhälle som underlättar för människor att åstadkomma det de i grunden längtar efter. Det behövs inte bara nya attityder utan också en annan familje- och skattepolitik.

Vi måste om och om igen fråga oss vad det är vi vill ha varandra till. Men först av allt måste vi fråga oss vad det är vi ska duga till som livskamrat, sexpartner och som "familjemor eller far". Hur bör jag utveckla mig till den som är värd att älskas och hur bör jag samarbeta för att skapa goda förutsättningar för alla i vår familj?

Lockelsen att leva som "groda" bottnar i oförmågan att göra något annat. Det är en nödlösning på problem som har lösningar, om man vill och vågar släppa på sådant som prestige. Och att göra sig slängd i konflikthanering, brukar jag tillägga.

Idealiserad bild

Så länge vi vet väldigt lite om orsakerna till att unga män och kvinnor finner det problematiskt att bilda fungerande och stabila familjer tycker jag det är svårt att ha annat än en idealiserad bild som mål. Delade bördor och lika tyngd i ekonomiskt ansvar är nog nödvändigt om det inte i längden ska uppstå obalanser i relationen som får den ene eller andre att känna sig, eller i själva verket bli, underlägsen. Jämlikheten går automatiskt förlorad, vilket leder till konflikter och otillfredsställelse, på ett eller annat sätt. Det är min erfarenhet.

Men en relation handlar inte bara om jämlikhet, familjebildning och barnalstring utan om kärlek, vänskap och utvecklande utbyte av varandra. Det är vad alla egentligen längtar efter, men många går ständigt på pumpen eftersom de inte förstår betydelsen av den egna rollen. (Det finns mycket att säga om detta varav en del finns i många av MTs övriga artiklar.)

Elak feminism

Allt ljumt intresse, kallsinnighet till att skaffa barn mm tror jag delvis kan bero på den elakartade feminismens vådor (därmed inte sagt att all feminism är elakartad). Kvinnor är rädda för män och män är osäkra och osjälvständiga i sin roll. Det handlar om att åstadkomma helt andra attityder, en mognad från de gamla könsrollerna och den fundamentalistiska feminismen, men också en familjepolitik som gynnar fria val för vilka strategier ett ungt par vill ha för sin framtid. Problemet är ett samhällsfenomen, eller snarast ett utryck för grava störningar i samhället och i människors villkor. Vi är helt enkelt inte anpassade till att leva i det samhälle vi skapat omkring oss.

Ointresse för familjen?

Är det så idag att många män och kvinnor ömsesidigt förkastar varandra och hellre lever som grodor? Finns det rader av män som inte vill underkasta sig kvinnors krav på jämställdhet och delad makt och därför vill leva ensamma, obundna och oansvariga? Finns det massor av kvinnor som inte vill bilda familj eller som inte finner dugande män och hellre gör karriär på "manssamhällets" villkor?

Du som läsare kan kanske bidra med svar på dessa frågor. Själv ser jag att det idag finns en mycket stor inkompetens i fråga om att skapa och underhålla de goda relationer som de allra flesta trots allt längtar efter. Människor längtan är stark, och hindren inte oöverkomliga. Men varför lägger så få ner arbete på att utveckla sin kompetens?
© John Nyström

På spaning

Om manligt och mänskligt

På Spaning riktar sig till mannen som söker sin roll i dagens föränderliga samhälle. Den tar upp frågor som rör mannen som partner, familjefar och yrkesmänniska. Boken är intressant även för kvinnan.