Finns det medfödda eller kulturella skillnader mellan män och kvinnor som är så viktiga att de kan påverka våra relationer? Kan dessa skillnader i så fall vara berikande, kanske till och med nödvändiga eller skulle de istället kunna vara källa till svårigheter och ge upphov till relationsproblem?
En av nycklarna till framgång i en relation ligger i att bejaka varandras olikheter, lära sig att uppskatta dem som likvärda och se dem som kompletteringar för ett gott liv tillsammans. Det handlar framför allt om olikheter som inte beror på könstillhörighet utan på att två människor faktiskt är mer eller mindre olika. Generellt sett finns det större psykologiska och genetiska olikheter mellan individer av samma kön än den som utgör den genomsnittliga skillnaden mellan män och kvinnor.
Så länge vi är omedvetna om hur olikheterna kommer till uttryck och påverkar oss i en relation kommer det inte heller att vara möjligt att få kontroll över de problem som gärna blir följden. För att skapa harmoni och balans mellan kvinnors och mäns sätt att vara krävs förståelse och kunskap i djupare mening.
Till exempel kan man redan vid födelsen spåra skillnader i hjärnans utveckling mellan pojkar och flickor. Det är skillnader som kan förklara mäns och kvinnors något olika attityder och förhållningssätt i livet.
Orsakerna till att det finns skillnader är naturligtvis inte bara genetiska. Individen formas i ett växelspel mellan sina genetiska program och den yttre miljön. Varje genetisk anlagskombination ger upphov till en specifik individ med sina speciella egenskaper, även om miljön är helt likartad.
Den gravida och nyförlösta kvinnans kropp styrs av en väl balanserad produktion av olika hormoner. Det är välbekant hur detta påverkar både psyket och kroppen och hur signalerna ochså påverkar fostret. Intressant är att män och kvinnor kanske inte är så olika i hur den egna kroppen svarar på närheten till barnet. Män som på allvar engagerar sig för graviditeten och förlossningen får hormonförändringar som liknar kvinnans. Jag tror att män kan skapa en väl så djup känslomässig relation till det nyfödda barnet som den som brukar tillskrivas modern. Hormoner och gener begränsar oss, men bara till en viss grad.
Människan har under tidernas lopp utvecklat allt bättre förutsättningar för att leva och för att överleva även under de mest skiftande förhållanden. Med detta för ögonen är det lätt att se att kvinnans och mannens olikheter och skilda roller var avsedda att komplettera varandra. Behovet av dessa egenskaper är inte alls lika utpräglat i vårt välfärdssamhälle. Vi bör emellertid komma ihåg att våra egenskaper i grunden är de samma som förr, och de präglar oss.
Män och kvinnor kommer inte från olika planeter. Nej, de springer ur samma mylla i samma historiska perspektiv. Det finns många olikheter att peka på mellan könen men vi bör komma ihåg att de är mycket små i jämförelse med det gemensamt mänskliga. Genom att fokusera på det allmängiltiga och göra sig förtrogen med den egna personligheten blir det lättare att skapa samförstånd och gemenskap. .
Det finns mycket mer att säga om olikheterna mellan könen och hur de påverkar vår vardag både i det privata och i yrkeslivet. Naturligt handlar det också om att vi bör lära oss att hantera eventuella problem på ett bra sätt. Om detta kan du läsa mer i boken På Spaning. Du finner den i Manstorgets boklåda.