5

Manstorgets notiser 5

Innehåll på denna sida

• Medverka "kvinnojouren" till kidnapping?
• Om "Hönspappan" som ett problem för döttrar
• Nästa alla är nöjda
• Är barnen på väg att avskaffas?
• Närheten till barnet väger tyngre

Medverkar "kvinnojourerna" till kidnapping?

Min son här fått ensam vårdnad om sin 2 åriga dotter. Mamman har 4 barn med 4 pappor. Inga pappor får träffa sina barn. Hon har annmält 3 pappor för allt du kan tänka dig. Nu tappade hon vårdnaden om den lilla. Det var klart med polishämtning då hon drog med hjälp av kvinnojouren som gömmer henne.

Polisen har en efterlysning på henne. Dom har spårat henne till södra Sverige, men kvinnojouren säger inte var hon är fast han har lagen på sin sida. 2 av barnen har hon tagit ur skolan. Om ni kan ge ett råd vore det bra.

MVH
farmor

Om "Hönspappan" som ett problem för döttrar

Artikeln handlade bland annat om pappa som efter hennes föräldrars skilsmässa ringer flera gånger i veckan och pratar i evigheter. "Om sig själv och sina problem. När de äntligen lagt på har Maria ( som dottern kallas) ofta kvar en obehaglig känsla i kroppen. Det är som om pappa har kommit för nära. Som om han klänger sig fast vid henne. Helst av allt skulle hon bara vilja säga stopp och lägga på luren, men det klarar hon inte. Pappa skulle bli så ledsen. Uppenbarligen behöver han någon att prata med. Och vem skulle orka lyssna om inte Maria gjorde det? Mamma är upptagen med sin nya man och brorsan fattar ju inget."

Maria tycks inte vara ensam. Psykologer börjar märka att unga kvinnor som förr hade problem sina mammor nu söker för pappaproblem. Det handlar om pappor som klamrar sig fast vid sina döttrar för att prata om sig själva, men som också involverar sig i döttrarnas liv och håller ständig koll på dem.

Kanske har vi fått en ny sorts problempappor. Istället för att unga klagar över de frånvarnade fäderna är en del av dem idag istället alltför närvarande som en överdrift.

Artikeln i SvD beskriver också en annan grupp unga kvinnor som klagar över att papporna är så tävlingsinriktade. Vad de än gjorde tillsammans skulle papporna alltid visa hur bra de var och försökte vinna i spel mm. Detta fick döttrarna att känna sig dåliga. De blev inte bekräftade.

"En tredje pappatyp som var den ständigt kritiserande fadern. ... Pappa var experten med rätt att uttrycka sin åsikt i alla lägen." En del av förklaringen till detta anses ligga i den förändrade mansrollen. Den patriarkala familjen har suddats ut och nu är det ofta mamma som bestämmer. Männen har inte längre samma självklara ställning. Kanske får relationen till barnen en betydelse av trygghet i en annars osäker tillvaro.

Det kan vara lättare att få sina känslomässiga behov tillfredsställda genom dottern. "Eftersom alla föräldrar i dag uppmuntras att ha nära relationer till sina barn så kan han dessutom närma sig henne utan att det uppfattas som något skamfullt." "I de flesta fall är det antagligen ganska vanliga pappor som kämpar för att hitta ett bra sätt att vara tillsammans med sina barn. Kanske försvinner problemen med nästa generations pappor som troligtvis kommer att uppleva föräldrarollen som mer självklar."

Nästa alla är nöjda

En undersökning (Riksförsäkringsverket) under hösten 2003 visar att omkring 85% av både män och kvinnor är nöjda med hur de fördelar föräldraledigheten.
Detta ska ses mot bakgrund av att papporna bara tar ut 17%. Vilka förklaringar tycker du att det finns till detta?

Skriv till MT.

Är barnen på väg att avskaffas?

"Men det beslutet ska fattas i familjen, inte i riksdagen. Framför allt måste familjepolitiken utformas för barnens bästa, inte för att utjämna statistiska skillnader mellan kollektivet män och kollektivet kvinnor." skriver Klas Östman i SvD.

Han pekar vidare på att statsfeministerna ser barnen som ett hinder för sina syften. De är i sina uthålliga strävanden väl medvetna om att barn tvingas in på dagis långt före ettårsdagen. "Det bryr de sig inte om. När man hyvlar, yr det spånor."

Skriv till MT och diskutera könsrollerna i barnomsorgen.

"Närheten till barnet väger tyngre än toppbetygen"

Han skriver vidare: "De män som inte tar ut någon föräldraledighet riskerar att missa att etablera en nära känslomässig kontakt till sina barn. Jag hade förmånen att vara hemma flera månader med min son när han var bebis ...

Till syvende och sist så tror jag att en nära relation till min son väger tyngre än de riktiga toppbetygen. Jag tycker att alla ... fokuserar alltför mycket på sig själva och har skygglappar för att barn behöver mycket tid och kärlek.

... att vara en närvarande pappa ... gynnar både personligheten och karriären. Man lär sig att visa empati och skaffar sig ett oändligt tålamod, egenskaper som kan vara nog så viktiga i arbetslivet.

Men man får inte glömma att det finns kvinnor som ovilliga att lämna ifrån sig föräldraledighet samtidigt som de kräver jämställdhet vad det gäller löner och så vidare. ... om både man och kvinna delar föräldraledigheten lika mycket så främjar det jämställdheten även ur den aspekten att det inte finns något argument för att lönediskriminera för att kvinnan är mera borta från sitt jobb och ta hand om barnen.

Jag vill slutligen påminna alla män att verkligen utnyttja föräldraledigheten. Man får en djup och nära relation till sitt barn som varar livet ut. Jag vill uppmana de kvinnor som inte vill dela med sig av föräldraledigheten att tänka om."

5